Den senaste månaden har varit riktigt jobbig samtidigt som den har varit rolig. Men igår sprack det. Sanningen är nu framme och jag sitter här som ett frågetecken och vet inte vad jag ska göra åt allt. Om man ändå kunde vara en superhjälte som fixade alla problem. Varför ska livet vara så svårt med så många motgångar? Vart tog glädjen och lyckan vägen som man kände för bara ett tag sen, förtjänar vi inte längre att må bra?! 

Norge är allt för nära nu och innan dess vill jag kunna ställa allt till rätta igen. Vill inte åka härifrån med en stor klump i magen och veta att de som har hänt inte har hunnit fixas. Vad kan jag göra för att alla ska må bra igen...