Jag lever

Hej kära vänner, släkt, familj och ni jag inte känner. Sitter nu på en 16 timmars lång bussfärd från Noosa till Airlie Beach och har därför lite tid över till att kasta in ett inlägg här. Det var läääänge sedan och myyyycket har hänt sen sist. Jag och min vapendragaren Bull (aka Frida) är iväg på vår livs resa och lever livet i Australien. Befinner mig alltså på andra sidan utav jordklotet ifrån er just nu. Vi är snart framme i slutet på tredje veckan och inne på sista innan vi åker till Nya Zeeland i 2,5 vecka. 

Vi startade i Sydney och har efter det tagit oss till Coffs Harbour, Woolgoolga (surfcamp), Byron Bay, Surfers paradise, Noosa, Fraser Island och har nu kvar en seglingstur i Whitsundays och 4 dagar i Cairns. Älskar Australien och östkusten, förstår nu varför så många väljer att komma hit på semester och folk som väljer att stanna och jobba här. 

Vi har stött på alla möjliga olika människor från olika delar av världen, besökt en massa fina stränder, strandpromenader, kända byggnader och fina utsiktsplatser, sett vilda kängurus och en stoooor ödla, blivit utkastade från någon vi trodde var vår vän och hamnade istället hos min norska kompis som tog hand om oss, festat, surfat, cyklat el-cykel, åkt jeep, badat i sjöar och hav, ätit på resturanger och levt hostellivet. Ja som ni ser så har vi hunnit med en heeel del på så kort tid och man får nypa sig själv i armen ibland för att inse vart man befinner sig och veta vad det är man är med om och att det händer i detta nuet. Kan ännu inte fatta att jag är här och att vi ännu har såå mycket roligt kvar att göra och fler länder att besöka. Skriver det med ett stort leende på läpparna för FAN vad livet är bra just nu, det jobbigaste att tänka på är vad man ska äta till mat om dagarna, hur mycket pengar vi gör av med och också att konka på två proppfyllda (trasiga) backpackväskor som du packar i och ur varannan dag. Men bortsett från det så njuter vi bara och har det bra, jag menar hur bra låter inte det?! 

Men med tidens gång så blir saknaden också allt större och det har nog hittills varit det jobbigaste, att vara ifrån vänner, släkt och familj men framförallt ifrån min Emil... Jobbigare än vad båda trodde att det skulle vara, men vi blickar framåt och längtar istället efter allt som kommer att hända när jag kommer hem igen. Skönt att veta att när denna resa slutar så börjar en annan, och det ser jag fram emot minst lika mycket!! 

Sååådärjah! Där fick ni lite info ifrån Aus och mig. Stooooor kram och ha de gött folkens! 



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0